Mitt smultronställe!

Det här är mitt smultronställe. På landet, mitt ut i skogen utanför Hällefors. Hit åker jag för att ladda batterierna och bara vara. Njuta av livet  helt enkelt. De senaste gångerna har jag tagit med min kompis, så det är nog vårt smultronställe faktiskt. Det är också hon som tagit bilden på mig. Klurigt det där om man alltid är den som håller i kameran, då kommer man ju aldrig med själv, därför bad jag min kompis att fota mig den här sommaren. :-)

Sola och bada det är livet på en pinne!

Dramatiskt väder med 70-tals känsla

Bastun som är så fantastiskt fin!

Jag badar!

Här är jag!

Att fota porträtt är svårt! det är många faktorer man ska ta hänsyn till.
De här bilderna har min kompis Lisa tagit på mig.

 Den här första bilden är verkligen jättefin tycker jag. Perfekt vinkel och vackert ljus. Jag tycker att den speglar mig så som jag vill se ut, och som jag tycker att jag ser ut- för det mesta.

Den här bilden är ju mindre kul. Ljuset spelar väldigt fint i ögonen och skapar ett fint blänk, men vinkeln som bilden är tagen i gör att min dubbelhaka blir väldigt tydlig, på ett sätt som inte är så smickrande. Men å andra sidan kan bilden tolkas utifrån ett pondusskapande perspektiv. Vilken kvinna skulle lägga ut bilder på sig själv med värsta dubbelhakan egentligen?

Det är just det man måste ta hänsyn till om man fotar mycket porträtt. Alla vill se vackra ut på bild, ingen vill ju att div dubbelhakor eller andra skönhetsmissar ska synas. ;-) 

Poängen är ju också att det är samma person vid samma tillfälle i samma ljus och taget av samma person! Gängse regler är att man oftast fotar kvinnor uppifrån och män nerifrån. Det väcker också en debatt om makten i bilden. Kvinnor framställs ofta uppifrån för att de ska se vackra och väna ut, och män nerifrån för att det ska spegla deras pondus. När man fotar med en normalzoom som i det här fallet eller med ett vidvinkelobjektiv så ser det som är närmast kameran större ut. Därför gillar jag ändå båda bilderna väldigt mycket. Helt enkelt för att de speglar mig från två olika perspektiv! :-)

Porträtt ställer höga krav på fotografen- och det är just därför som jag älskar att fota porträtt. Jag föredrar att fota porträtt i miljö, eftersom jag tycker att det är en del av utmaningen att fånga ljuset. 

Älta Konstrunda!

Nu är det dags för årets konstrunda här i Älta. Jag ställer ut ett urval av mina fotografier från Gotland där jag var i somras på semester. Här ovanför får ni ett litet smakprov. Två Vallmoblommor tätt omslingrade som ett älskande par. Jag tycker den här bilden är så vacker. Själv förknippar jag Gotland med mycket Vallmoblommor av nån anledning, men på utställningen får ni se fler vackra bilder. Inga människor den här gången utan bara miljö och naturbilder.

Platsen är: Älta Kyrka
Datum: 28-29 sep
Tiden är: 12-16 båda dagarna.

Hur tar man sig hit då? Jo man åker antingen buss 401 från Slussen till Station Stavsborgsskolan, eller Buss 811 från Gullmarsplan, då kliver man också av vid Stavsborgsskolan.

Bil kör man lättast via Nynäsvägen och sen Tyresövägen och svänger av mot Älta.

Hoppas verkligen att du som läser det här vill komma!

Macro med Lisa.

Dessa bilder tog jag i somras när jag och min kompis Lisa var på landet. Jag hade lite grann tappat inspirationen och bestämde mig för att pröva att fota min kompis med macroobjektivet. Det roliga med ett macro är att man får en sån grym skärpa på detaljerna. Helt plötsligt kan man fota saker på ett helt nytt sätt. Superroligt!

Dock är det ju fortfarande så att man måste ha ett vackert ljus och en snygg komposition, annars kan man ju ta vilka bilder som helst och det blir inte snyggt ändå. Nackdelen är just detaljskärpan. Här syns det tydligast på Lisas kind på bilden med solglasögonen. Varenda litet hårstrå i huden syns. Ett riktigt macroobjektiv har också ett plant skärpedjup, dvs bara det som är i linje med punkten där du ställt in skärpan blir skarpt, resten blir oskarpt, naturligtvis beror det på bländarvärdet också.

Bilderna blev så sjukt snygga att jag nu delar med mig av dem här så ni får se också.

Gnistrande gnistor!

 Jag älskar att fota smide! Vem hade kunnat tro det när jag åkte ut till Skeppsholmen för första gången. Nu känns det som att jag inte kan få nog! Tyvärr räcker inte orken och tiden riktigt till när man jobbar heltid med något annat, så här är några fler av de bilderna jag tog när jag var på Skeppsholmen i samband med min GFU kurs. Dessa bilder är tagna mestadels med mitt macroobjektiv.

Ellen älskar att springa!

Det finns mycket spring i benen om man snart fyller 3 år. Igår var vi och gratulerade min farmor som fyllde 92 år på ett äldreboende i Huddinge. Där fanns en lååång korridor som Ellen och hennes lilla syssling började springa i. Fram och tillbaka, mååånga gånger. Jag fotade som en tok. Först utan blixt och sen med. Det är svårt att fota action med blixt eftersom blixtljuset inte har så lång räckvidd innan det blir svagare, men utan blixt var det för lite ljus för att jag skulle kunna ha tillräckligt snabb tid i förhållande till bländaren. Även om jag har bra kamera som klarar av att höja iso:t kraftigt så blir det brusigt- kornigt om man drar upp det för högt.

Tillslut rann svetten om Ellen, men det var en väldigt glad och lycklig tjej som fastnade på bilderna!

Ibland tar jag bilder utan att titta så noga i sökaren. Ibland blir det skräp och ibland blir det såhär himla fint!

Här kommer Ellen med full fart!

Den här bilden blev väldigt kornig.
Det kunde jag lösa genom att reducera bruset i Camera Raw och sen lägga på ett filter i PS. 

Ibland hinner man inte med att fånga hela Ellen på bilden, men det är känslan som räknas!