Glasbitar i solen

Glasbitar i solen. Så enkelt och så vackert.
Jag jobbar nu på en förskola i Årsta i Stockholm. Vi hade gått till ett härligt berg i närheten av förskolan  för att leka. Barnen började leka pirater och jaga varandra. Ett av barnen kom till mig med dessa glasbitar. När vi började se oss omkring såg vi massor av glasbitar. Utspridda över hela bergssidan. Jag föreslog för barnen att de skulle samla in glasbitarna som en skatt. De nappade direkt.
Vi har nu finkammat hela bergssidan i två dagar och hittat MÄNGDER med glas!

Det är som folk har suttit där och druckit öl och andra starkvaror, rökt cigaretter och sen bara slängt allting utför bergssidan! Sånt gör mig oerhört upprörd! Hur kan man agera så omdömeslöst?!

I vilket fall har det det triggat ett bra tema för oss. Barnen tittar på glasbitarna och försöker pussla ihop dem- kanske lista ut vad det har varit i flaskan från början. De tittar även på formen och färgen. -Titta vilken vacker! Storlekarna. -Titta jag hittade en jättestor! eller -Titta jag hittade många små!

Vem har egentligen hittat glasbitarna? Var det X eller Y eller gav X glasbitarna till Y som sen gav dem till mig? Viktiga saker när man är 4 eller 5 år.

Det blir spännande att följa upp det här under hösten. Imorgon ska jag visa er en bild på berget och allt glas vi har samlat in.