På Andy's lekland med Emma och Ellen

Äntligen har de kommit till Sverige igen från Singapore, min härliga syster och min underbara systerdotter. Tyvärr bara på besök men ändå. Ellen vill givetvis göra roliga saker nu när hon är här och därför passade ju Andy's perfekt. 

Först lunchade vi i Sickla Köpkvarter medan Ellen sov middag, och sen gav vi oss i kast med alla bollar rutschkanor och spännande labyrinter. Superkul tyckte Ellen, det fanns ju massor att utforska. Jag kan dock avslöja att de där labyrinterna inte är gjorda för en vuxen människa och särskilt inte en moster med fotomani, som har en stor systemkamera med sig... ;-) 

Naturligtvis kan man ju inte låta sig hindras av en sån enkel sak som en stor kamera på ryggen, så jag gav mig i kast med alla små skrymslen och vrår och lekte massor med Ellen. Det var supermysigt och roligt. 

Nu längtar jag redan till nästa gång jag kan träffa Ellen och Emma. :-)

Skoj och mys i bollhavet

Åka rutschkana är ju jätteroligt.

Ellen testar bollkanonen

Ljusfest på Rosendal

Ljusfest just när det är som mörkast, det är bra för då känns det ju inte så mörkt plötsligt. Elden avtecknar sig så vackert mot kvällshimlen som är så djupblå att det känns som att man skulle drunkna i den. Lyktorna som hänger i träden är så fantastiskt vackra, ljusslingorna som snurrar sig kring stolpar och hus gör också sitt till för att trycka undan det där kompakta mörkret en aning.

Jag besökte ljusfesten idag med mitt fotogäng, vi började på sex och Johan och jag var de som höll ut längst. Det var så mysigt och vackert att vi inte riktigt ville slita oss. När vi hade fikat gick vi ner bland alla träden och tittade på lyktorna vi började fota varandra, och sen var vi fast i det där med att fånga ljuset. Inte så lätt när det knappt finns nåt ljus att fånga... Det blev lite vrid huvudet dit, nej, stå så här, kanske om jag gör så här... men det är ju det som är så roligt. Man blir sporrad av utmaningen att fånga det där "omöjliga" också ska det ju vara vackert..

De hade tänt eldar både ute och inne så att vi skulle kunna värma oss. Längst ner på en gräsmatta i bäckmörkret var det en stor brasa som sög in oss som en magnet. Tänk att eld har en sån dragningskraft. Den är ju både en förutsättning för liv men kan också förgöra oss ganska snabbt. Kanske är det det som fascinerar? Jag tycker att elden är så vacker, samtidigt som den kan vara skrämmande. Fast det är ju nåt alldeles speciellt att stå där i gnistregnet och känna värmen. DET är iallafall bara mysigt.

Elden är så förföriskt vacker...

Johan fångar ljuset från en av lyktorna i trädet.

Johan fångade mig på bild.

Så här vackra var lyktorna. Så enkelt, med gravljus i papperspåsar. Johan fångade det här vackra på bild.

Den stora brasan låg nere på ängen.

En gnistkvast sköt upp i luften när han som ansvarade för elden lade på mer virke.

Johan i ljuset från brasan. Vad tänker du på?

Skrämmande och vacker på en gång..

Utanför caféet var det så här vackert.